Aktiva föräldrar

Allting går utom små, små barn


5 kommentarer

Roadtrippin’

Under juni och juli 2012 tog vi vårt pick och pack – och kanske framför allt Elliots pick och pack (med tanke på vem som hade mest packning) och drog på road trip i Kalifornien i 5 veckor. Vi försökte att göra allt som vi brukar vilja göra när vi är på semester – vandra, bada, surfa, snorkla, campa, shoppa vintage och gå på trevliga restauranger – men givetvis med viss anpassning till vår nya familjemedlem. Picknickplatserna tenderade att vara mer i kategorin ”park med gräsmatta” snarare än ”spektakulära utsiktspunkter med stup”. Sträckorna i bil avgjordes inte av att vi faktiskt var framme vid punkt B, utan snarare av hur långt Elliots bilåkartålamod räckte. Vandringsturerna begränsades till dagsturer, och resturangerna valdes utifrån tillgång på barnstolar och kryputrymme snarare än baserat på atmosfär och kök. Men så fort vi hade vant oss vid de nya förutsättningarna och kommit över den värsta jetlaggen (9 timmars skillnad går inte obemärkt förbi, speciellt inte om man bara är 9 månader gammal) hade vi en fantastiskt upplevelserik och inspirerande resa i en vacker del av ett land som vi annars inte hade haft så där värst höga tankar om. Ett urval av de nästan 3000 bilder vi tog på resan hittar du här.

Både innan avresa och under resans gång fick vi många (ibland uppskattande) kommentarer från folk i vår omgivning som tyckte att vi var modiga, alternativt galna, som gav oss på att åka så långt och så länge med en så liten – speciellt eftersom vi hade tänkt bo i tält större delen av resan. Kanske menade folk väl. Kanske var de egentligen imponerade att vi vågade ge oss av. Kanske var de bara avundsjuka. Men får man höra ”OJ vad modiga ni är!” från någon med skeptiskt höjda ögonbryn tillräckligt många gånger så börjar man tillslut själv ifrågasätta lämligheten i långresa med lilleman. Detta trots att vi hade valt att semestra i ett land utan alltför höga temperaturer, otäcka sjukdomar eller farliga djur – dessutom med fungerande sjukvård, infrastruktur och ett språk vi behärskar.

Med facit i hand kan vi dock säga att Elliot verkade nöjd och belåten och trygg så länge han fick tillbringa så mycket tid så nära båda sina föräldrar. Är vi avslappnade och glada så är han också oftast avslappnad och glad. Och att tälta var succé! Tänk att få sova mellan sina föräldrar i en mysig liten koja varje natt. Att resa med små barn är inte som att resa utan små barn. Därmed inte sagt att det är omöjligt att resa med små barn. Väljer man att se möjligheterna snarare än begränsningarna så kan det tvärtemot tillföra en extra dimension till resandet. Man har till exempel en bra ursäkt för att gå på roliga djurparker och tivolin. Man får upptäcka platser som man kanske aldrig hade sett annars, för att det plötsligt krävs en barnvagnspromenad. Och framför allt blir det mycket lättare att få kontakt med lokalbefolkningen och andra resenärer, när man har ett litet rufsigt charmtroll som redan har flirtat in sig.

Annonser


3 kommentarer

Att cykla är nödvändigt

Kanske är det lite fel tid just nu (November…) att börja planera familjens första cykelsemester men lite kliar det ändå i pedaltramparfötterna när man tänker på hur härliga och cyklevänliga landskap som finns i vår närhet, både i Skåna och på andra sidan Öresund. Våra cykelutflykter hittils har begränsats till ett fåtal kilometer, mest i förflyttningssyfte och med Elliot bak på pakethållaren i sin cyklesadeln.

Nu har dock Elliot fått en rejäl uppgradering, vad gäller både bekvämlighet och säkerhet, i förutsättningarna för framtida cykelutflykter. I ettårspresent fick Elliot nämligen en rejäl cyklevagn, inhandlad rakt från en av våra favoritsajter blocket. Efter en hel del scoutande, både i cykelaffärer och på nätet, föll valet på en begagnad Croozer kid 2. Detta innebar nämligen flera fördelar:

  • Begagnat innebar att vi för en rimlig summa fick tag i en vagn som förhoppningsvis är byggd för att hålla för det mesta
  • Vagnen har ett rejält lastutrymme så att vi säkert ska kunna använda den för att cykla till förskolan när det blir dags
  • Vagnen går att ”bygga om” så att den går att användas både efter cykeln och som joggingvagn eller vanlig vagn i stan (mycket viktigt tycker vi, annars måste man ju bära barnet när man inte kan cykla längre vilket förvisso ger viss träning men blir lite slitsamt i längden)
  • Begagnat innebär mindre slitage på miljön än nyproducerat, vilket ökar sannolikheten för att det finns mycket oförstörd natur kvar för Elliot att upptäcka även när han blir äldre :-)

Nog med reklam! Givetvis har vi redan hunnit prova vagnen, vi bor trots allt en bit ut från stan och vagnen har blivit ett utmärkt alternativ till tåget som enbart går två gånger i timmen, och då 3km bort. Förvisso tar det ett litet tag att cykla de 8km in till centrala Lund (ca 40 minuter) men just tid är en sak som man faktiskt har ganska gott om som föräldraledig. Och på framtida cykelutflykter är det bara att man tar lite höjd för den extra tid det kan ta att cykla med kärran bakom cykeln, kontra att cykla utan, det är ju inte så att vi tänkte ge oss ut och cykla vätternrundan med vagnen.

Jo, Elliot sitter i kärran även om han inte syns ;-)

Även Elliot verkar gilla sin nya vagn och det finns ju plats för både leksaker och annat så när han inte sover (vilket fortfarande är en ganska vanlig sysselsättning i de flesta vagnar) kan han roa sig med antingen sina leksaker eller att titta ut på landskapet som svishar förbi. Detta känns så klart lovande och vi tror att även Elliot ser fram emot en cyklesemester eller två nästa år.

20121107-095011.jpg


Lämna en kommentar

En dag på stranden

Tidigare har vi varit en av de som lite imponerade och lite förbluffade har sett surfare av olika slag ge sig ut i vattnet långt efter den normala badsäsongen bara för att ”förhållandena är mycke bättre på vinterhalvåret”. Hur kan det egentligen vara bättre med 10C i luften än 20C?

Efter att äntligen ha inhandlat en gemensam kiteboardingutrustning kan vi dock tydligen räkna in oss i skaran som ligger och harvar i Lommabuktens grunda vatten i början av oktober bara det blåser ~10 m/s väst. Hur funkar detta då med föräldraskapet? Aldeles ypperligt skulle jag vilja påstå; eftersom kitesurfing är en ganska materialintensiv sport ville vi inte anstränga vår ekonomi med dubbla utrustningar utan har en att dela på. Det betyder att bara en av oss kan vara ute i vattnet i vilket fall och att den andre i lugn och ro kan hänga inne på stranden med Elliot.

20121008-221527.jpg

Och en av de bästa sakerna med att hänga på stranden när man är 11månader är att det inte spelar så stor roll vilket väder det är (givet att föräldrarna har klätt på knattingen rejäla kläder, t.ex. ett par snygga galonbyxor som hjälper mot både fukt och vind). Medan jag själv letade upp ett bord i solen på en läsida av den stängda strandkiosken och med uppsikt över strandbrinken kröp Elliot runt, letade pinnar och ”pratade” med andra kitesurfare precis som om det var mitt i sommaren.

Dagens session för Sanna blev dryga timmen lång, och en stor eloge till Sanna för hanteringen av kite i de något kraftiga vindarna. Under den timmen hann jag och Elliot alltså kravla runt, äta äppelmos och sova eftermiddagslur (för de som har svårt att få sina barn att somna kan stranden i blåsväder verkligen rekommenderas ;-) jag tror inte att Elliot sover djupare någon annan stans än varmt nerbäddad i vagnen med obegränsat med frisk havsluft och vinden susande i sufletten).

Nöjda med dagens utflykt åker vi så hemåt och funderar på när nästa kitetillfälle blir; nästa vecka eller Juni 2013..? Oavsett hoppas vi att få se fler kitande/surfande småbarnsföräldrar i Lomma framöver så kanske Elliot t.o.m. kan hitta någon att byta nappar med :-)


Lämna en kommentar

Så här började det.

Idag var vi ute på en skön höstvandring kring Häckeberga hela familjen. Då kom vi på att det skulle vara skoj att starta en blogg om att vara föräldrar men ändå aktiva friluftsmänniskor som gillar att komma ut på små och stora äventyr. Kanske kan vi hitta andra som är som oss, eller kanske kan vi inspirera någon att våga lite mer. Vi får se. Vi börjar så här så får vi se hur det slutar!